I morgon är det en stor dag för mamman! =) Dags att jobba för första gången på 13 månader, visst är det så! Lite pirr i magen, men det känns bra för det är bara en dag i veckan! Det är nån konstig känsla som göra att jag känner mig vuxen, att gå upp på morgonen, äta frukost och sen åka till jobbet, snick snacka med jobbarkompisar, gå på fika rast och jobba! Känns konstigt att det känns vuxet då det mest vuxna jag gjort hitills är att just vara mammaledig! Konstigt det där...
Hur som helst så sätter jag mig på mina nya fina cykel som jag fått av mina föräldrar och trampar iväg, kvar hemma ligger mina tre älskade kvar och sussar! Det svider! ;)
Hur ska det gå utan mig ha ha det menas igentligen hur det ska gå för mig utan dom!!!!
Nog är dom friska nu allt, vilken fart de har haft idag. Vägrade sova på eftermiddagen, allt de ville var att komma ner på golvet och leka och så blev det. Tänderna kommer en efter en och det märks på boysen att det irriterar.
Underbar dag i dag då vi beslöt oss för en utflykt, första på en vecka!!! Lunchmackor och kaffe efter den härliga dalälven med härliga vänner, de e fint de! Energi, energi! Så himla skönt att komma ut i civilisationen!
Boysens kompis som är jämngammal hade sina nya fina röda skor på sig och fick då gå en sväng på stranden med sin pappa! Då satt två avundsjuka tvillingar i sin vagn och ville också, men ack inga skor var på. Det är nämligen så här att Boysen har så fina skor men de bara grinar illa när vi sätter på dem! =) C var mycket upprörd på oss sist vi försökte sätta på dem. De får springa runt i raggisar istället, coolt!
Jag kan inte skriva om det för mycket för det är så härligt att se C & D. Dom busar med varandra och larvar sig för att den andre ska skratta, idag upptäckte D brorsans bröstvårta och tog ett rejält tag med nyperna och vred om, inte mycket till reaktion hos C! Nog kommer de bli tåliga, fast ibland behövs nästan ingenting för att tårar ska komma. Men de är väl precis så det är syskon emellan, jag vet väl själv!
Nä nu ska mamman lägga sig så att jag vaknar i morgon, fast igentligen vet jag inte varför jag skriver så för jag går ju alltid upp vid den tiden! Ha ha
Tänk i morgon när jag äntligen får öppna ytterdörren och se 4 små bruna ögon lysa av lycka! Det är det den kära pappan har möts av det här året och jag hoppas på det samma!
11 månader idag förresten!
söndag 18 april 2010
fredag 16 april 2010
Jag tror att de är över...
Nu har vi provat att ha 2 magsjuka 11 månaders bebisar också! S och jag har båda vart hemma mån-tors, tror nog att nån av oss antingen har stått vid skötbordet eller torkat spyor under hela vår vakna tid. Hör och häpna men i dag har ingen av dom bajsat igenom sina kläder då det hela veckan inte har hänt en enda gång att byxorna klarat sig.
Tänkte bara skriva ner hur det var för oss i förrgår kväll när vi skulle försöka komma till ro.
Jag o S tog varsin bebis och gick ner. Väl nere skulle S byta på D men hann ej då Douglas kräktes ner deras rum, otroligt hur långt det kan skvätta! =) Ja blöjbyte och duschning av D, när jag är klar med det då kommer S med C som har bajsat ner sig och våra lakan! Jaha när han är ren och sängen bäddad då lägger sig S där med killarna medans jag torkar kräk. Väl klar går jag in till killarna lagom för att se att D börjar kräkas igen, hade då turen att ha en handuk intill mig och det var snabbt fixat. Så sista lilla grejen blir bara en liten total nerbajsning av C igen. Ha ha men de somnade gott och sov hela natten tillslut!
Inte för att jag var så känslig för dessa grejer innan men efter det här är så bryr man sig inte särskilt mycket. S har kämpat på tappert då han har ganska så känslig kräkreflex när det gäller kräk!! =) Han har till och med sagt att han hellre äter bajs än tar i spyor, de ni! Men även han har blivit härdad alltså, då han ännu inte har behövt äta bajs! =)
Det blir ju väldigt intensivt med sjuka barn, speciellt med C som helst vill sitta nära helst i knät hela tiden. Man blir fast och så fort man reser sig så blir det tårar, känner att han inte har så mycket krafter men jag såg ett härligt tecken idag som tyder på att krafterna kommer. C retades med D, han försökte ta en skål som D lekte med samtidigt som han skrek och flinade mot D. Vilket gjorde D förtvilad som är van vid att det är tvärtom!
Som grädde på moset så är det ett gäng tänder som bara väntar på att få spricka igenom på boysen, antar att det inte hjälper till att hålla humöret uppe!
Dessa dagar har vi nog tvättat 20 par byxor om dan, och en 25 blöjor har gått om dan! Byxorna blev bara kortare och kortare ju längre in i garderoben vi kom, urväxta brallor funkar när nöden kräver! Ha ha h a
För övrigt så är gåstolarna ej så populära, de kan själv börjar de kännas som. Fast de tycker det är läskigt när de känner att de står alldeles själva, och så fort de känner att jag försöker ställa dem själv så sätter de sig ner. Det känns som om att de inte är så jätte intresserade just nu att gå, givetvis så stannar ju allt av när de varit sjuka. Inte för att jag har något emot det, gå behöver de inte ha bråttom med!
Så roligt att de börjar att härmas mer och mer, farmor försöker att få dem att säga mjauuu som katten och de försöker!
Har märkt att de sover grymt bra tillsammans vilket inte är konstigt, det vore ju skönt att ha det så men praktiskt blir det svårt då det blir trångt i en spjäl säng och för att inte tala om allt bus de skulle göra på kvällen innan de kommer till ro!
I söndags kväll för de riktigt slitna då de kräktes och hade hög feber, men när vi la dem brevid varandra då log de mot varandra och låg sedan och pillade på varann. Så tydligt syns det vilken trygghet de har i varandra.
Det är fredag och vi ska INTE göra nåt i helgen, undra när det var en sån helg senast???
Tänkte bara skriva ner hur det var för oss i förrgår kväll när vi skulle försöka komma till ro.
Jag o S tog varsin bebis och gick ner. Väl nere skulle S byta på D men hann ej då Douglas kräktes ner deras rum, otroligt hur långt det kan skvätta! =) Ja blöjbyte och duschning av D, när jag är klar med det då kommer S med C som har bajsat ner sig och våra lakan! Jaha när han är ren och sängen bäddad då lägger sig S där med killarna medans jag torkar kräk. Väl klar går jag in till killarna lagom för att se att D börjar kräkas igen, hade då turen att ha en handuk intill mig och det var snabbt fixat. Så sista lilla grejen blir bara en liten total nerbajsning av C igen. Ha ha men de somnade gott och sov hela natten tillslut!
Inte för att jag var så känslig för dessa grejer innan men efter det här är så bryr man sig inte särskilt mycket. S har kämpat på tappert då han har ganska så känslig kräkreflex när det gäller kräk!! =) Han har till och med sagt att han hellre äter bajs än tar i spyor, de ni! Men även han har blivit härdad alltså, då han ännu inte har behövt äta bajs! =)
Det blir ju väldigt intensivt med sjuka barn, speciellt med C som helst vill sitta nära helst i knät hela tiden. Man blir fast och så fort man reser sig så blir det tårar, känner att han inte har så mycket krafter men jag såg ett härligt tecken idag som tyder på att krafterna kommer. C retades med D, han försökte ta en skål som D lekte med samtidigt som han skrek och flinade mot D. Vilket gjorde D förtvilad som är van vid att det är tvärtom!
Som grädde på moset så är det ett gäng tänder som bara väntar på att få spricka igenom på boysen, antar att det inte hjälper till att hålla humöret uppe!
Dessa dagar har vi nog tvättat 20 par byxor om dan, och en 25 blöjor har gått om dan! Byxorna blev bara kortare och kortare ju längre in i garderoben vi kom, urväxta brallor funkar när nöden kräver! Ha ha h a
För övrigt så är gåstolarna ej så populära, de kan själv börjar de kännas som. Fast de tycker det är läskigt när de känner att de står alldeles själva, och så fort de känner att jag försöker ställa dem själv så sätter de sig ner. Det känns som om att de inte är så jätte intresserade just nu att gå, givetvis så stannar ju allt av när de varit sjuka. Inte för att jag har något emot det, gå behöver de inte ha bråttom med!
Så roligt att de börjar att härmas mer och mer, farmor försöker att få dem att säga mjauuu som katten och de försöker!
Har märkt att de sover grymt bra tillsammans vilket inte är konstigt, det vore ju skönt att ha det så men praktiskt blir det svårt då det blir trångt i en spjäl säng och för att inte tala om allt bus de skulle göra på kvällen innan de kommer till ro!
I söndags kväll för de riktigt slitna då de kräktes och hade hög feber, men när vi la dem brevid varandra då log de mot varandra och låg sedan och pillade på varann. Så tydligt syns det vilken trygghet de har i varandra.
Det är fredag och vi ska INTE göra nåt i helgen, undra när det var en sån helg senast???
torsdag 1 april 2010
Tillslut kom dopet!
Vi har klarat av dopet med allt vad det innebär! Det blev så bra och så mysigt och nästan alla kunde komma! Men hur skulle vi klara oss utan våra underbara föräldrar???? Dom e ju grymma!
Nu var det ju så att vi bestämde oss för att ha ett dop som kanske inte var i det minsta laget, men var gör man när vi har en sån stor och underbar släkt som alla är så nära och finns där för oss och våra små! Jo då passar man på att ha en stor fest så vi får chansen att njuta av dom allesammans på en samma gång!
Lite pirr var det innan dopet, men när vi väl kommit till kyrkan och boysen hade kläderna på då kändes det fint. 4 härliga faddrar fanns där och det kändes bra att ha dem vid vår sida. D sjöng och skrattade sig igenom hela dopet, härligt! Det var kul att de var lite äldre för de var med på ett annat sätt och de kunde plaska med handen i dopfunten och som sagt sjunga med. Ja tårarna rann på min kind när D tog ton.
En till tår kom när fina fina L sjöng en sång som vi hittat som var skriven till tvillingar, mycket vackert.
Som sagt mycket lyckad dag tack vara alla nära och kära!
Men nu är det påsk och det bär av till Södermanland till mormor och morfar!
Nu var det ju så att vi bestämde oss för att ha ett dop som kanske inte var i det minsta laget, men var gör man när vi har en sån stor och underbar släkt som alla är så nära och finns där för oss och våra små! Jo då passar man på att ha en stor fest så vi får chansen att njuta av dom allesammans på en samma gång!
Lite pirr var det innan dopet, men när vi väl kommit till kyrkan och boysen hade kläderna på då kändes det fint. 4 härliga faddrar fanns där och det kändes bra att ha dem vid vår sida. D sjöng och skrattade sig igenom hela dopet, härligt! Det var kul att de var lite äldre för de var med på ett annat sätt och de kunde plaska med handen i dopfunten och som sagt sjunga med. Ja tårarna rann på min kind när D tog ton.
En till tår kom när fina fina L sjöng en sång som vi hittat som var skriven till tvillingar, mycket vackert.
Som sagt mycket lyckad dag tack vara alla nära och kära!
Men nu är det påsk och det bär av till Södermanland till mormor och morfar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
