torsdag 25 februari 2010

Sover o sover...

Tro det eller ej men jag sitter och rullar tummarna lite och väntar på att boysen ska vakna! Dom har snart sovit i 2 1/2 timme! Hur skönt som helst, jag hinner med hur mycket som helst. Deras nya grej är att vakna kl.7. Jätte jätte pigga, sen kör de på och somnar igen runt 10 och då är de trötta. Faktiskt så är det skönt att vakna lite tidigare, lunch blir när det ska va lunch och inte vid 2 och sen är det större chans att man kommer iväg i tid på förmiddagarna! Det spelar ingen roll hur sent de somnar, lika pigga kl,7 är de ändå! Så i morse satt vi hela familjen och titta på Sverige, men vad hjälpte det...=(

Idag är det mammafika, hemma hos den mamma som har den vackraste utsikten! Kul att se alla igen, det är många som har varit sjuka så det har varit lite si och så med fikat sista tiden.

I morgon bär det av mot Södermanland! Som jag har längtat, så härligt! Det verkar som om det är mer snö där än här, men förhoppningsvis så är det lite varmare där! Kanske det blir premiär med pulkorna som vi köpte för ett par månader!

När vi åker hem får vi med oss den allra finaste J, mitt brorsbarn! Det blir mys det, ska pyssla om henne, sist hon var här ensam då var det hon som pysslade om mig för att jag låg som en strandad val i sängen mest hela tiden med 2 killar i magen!

Nej vet ni vad nu får de väl ändå ta och vakna! =)

fredag 19 februari 2010

Kiss, bajs och hockey!

Ibland går det fort. Boysen fick vara utan blöja en stund nu ikväll. Hann det gå ett par minuter tills C kissade på mattan och medans jag torkar kryper D upp på kudden och kissar. Bäst att hämta blöjor. He he tänkte D och passade på att bajsa ur sig lite på golvet. Så lite mys innan läggdags blev underbar städning! Icke att förglömma är att i samma stund spelar Sverige hockey-match i OS, alltså en pappa som befinner sig på andra sidan Atlanten trots att han sitter i soffan! =)

Det är inte kul att lägga dem just nu! Vet faktiskt inte hur jag skall agera, hur hård och bestämd man skall vara. Allt de vill är att stå upp i sängen fast de igentligen inte orkar. De grinar när de står upp, på ett sätt känns det som om det också har att göra med att de blivit lite mer mammiga. Helst vill det att man ska ta upp dem, och skulle man lägga sig i vår säng så skulle de förmodligen somna omedelbart. Klart att det är det jag helst vill men vet också att jag och S då kommer att sova uselt. Ja ja det finns värre saker... Kommer på mig själv att först reagerar man ganska starkt när det kommer en motgång, vill ju så gärna att allt bara ska flyta på. Men inser efter ett tag att det är livet...bara att göra det bästa av det.

Hemma hos farmor och farfar finns det jätte fina gamla dalamålningar i rummet där vi äter. Lilla C är otroligt fascinerad över detta konstverk, han sitter och tittar, skrattar, skriker och pratar med dessa målningar. Det är kurbits och vyer med kyrkan här i Leksand och är igentligen inte så roande för barn men C gillar dom skarpt.

Börjar längta ner mot Södermanland, nästa helg beger vi oss ner! JIHUUUUU!

torsdag 18 februari 2010

Inga långvariga rutiner...

Jag tror att jag kanske säger det en gång om dan, men tusan vad fort det går! I dag blir boysen 9 månader, oj oj! På min brors födelsedag!

Ja förkylningar löser av varandra, ungefär varannan kväll säger jag till S att nu håller jag nog på att bli sjuk men aldrig bryter det ut.

C & D sover ju grymt just nu, de vaknar vid 8 ungefär, busar lite i sängen sen går vi upp och äter gröt. De börjar känna av rutinerna för på morgonen när vi ska gå upp så lägger jag båda på rygg i sängen för att sedan lyfta upp dem i min famn. I vanliga fall skulle de inte ligga en sekund på rygg i onödan men nu ligger de snällt där tills jag tar upp dem.
Nu är det inte många sekunder man kan släppa dem med blicken, överallt ska de ställa sig upp. Det är ju så roligt. Nu börjar det bli stressigt bara att gå på toa, givetvis med dörren på vid gavel.
Det blir några smällar men man ser att de blir duktigare och duktigare på att sätta sig ned. Ibland kommer brorsan och sliter, eller så hittar man nåt som man måste hålla med båda händerna, eller så ska man kolla vart mamma är och då faller man som en fura! Åh jag hinner inte fånga dem alltid. Samtidigt som det hugger i hjärtat när de gör illa sig så vill man att de ska lära sig att klara sig själv.

Det bästa för att kunna släppa dem en liten stund har varit att sätta dem i gåstolarna men nu var det slut på det också! Båda har nämligen krypit ur sina stolar! Helt sjukt men är det något spännande som lockar på golvet ja då tar man sig ur. Är det dags att ta bort dem då tro.... =)

I förrgår kom de på att de också kan ställa sig upp i sina sängar! Det har varit jätte smidigt att lägga dem på slutet tills nu då! Vilket liv, först tycker de att det är hur kul som helst att stå mitt emot varandra och busa men sen börjar de grina för att de ja jag vet inte... Vi vet inte riktigt vilken taktik vi ska köra, om vi ska lägga ner dem hundra gånger tills de inte orkar ställa sig upp någe mer eller om vi ska låta dem stå där och grina till de inte orkar mer. Det svåra är ju att oftast är en lugnare än den andra och det som ju ganska svårt att komma till ro när den andra håller låda, så det tar en evig tid. Kanske ska man lägga en och en, men det kommer ta sån tid, inte vill vi separera dem heller. Ja hur som helst så kommer väl nyhetens behag lägga sig, de e säkert jätte kul att stå upp ett tag men jag hoppas de tröttnar. Men det slår ju aldrig fel, precis när man tycker att man börjat få in lite rutiner så ändras allt. D är så otroligt envis, han ska bara ställa sig upp hur trött han än är.

C är överallt, ganska orädd både på gott och ont. Ramlar han biter han oftast ihop medans D blir less och tittar på mig och undrar om han ska börja gråta eller ej.
D smilar upp sig och vet att att vi börjar garva, han har hajat det där. Men nu har även C börjat att vara så, det känns som om man kan skoja med dem nu. Jag skriver det säkert varje gång men de har bara roligare och roligare med varandra, de jagar varandar, pussar varandra och brottas. Det är helt grymt när de skrattar åt varandra.

Förra veckan fick jag äntligen åka och bada med boysen. På relax avdelningen på badhuset så har de babybad en gång i veckan. Jag har haft lite svårt att hitta barnvakt då jag inte klarar att åka med båda på det, men i onsdags så följde snälla J med och hjälpte mig med boysen. Så himla glad blev jag och så himla mysigt var det. Boysen var lite rädda först men de behöver sin lilla tid att känna av läget innan de kommer igång. Det var första gången de träffade J men det gick ju jätte bra. Hoppas på bad nästa onsdag då farmor hjälper mig med en tvilling och sen tar jag med mig den andra! Mysigt att bara gå med en också, så blir det den andres tur nästa gång.

De e grymt väder idag så det blir promis på eftermiddagen! Förresten de e ju också grymt att vara mammaledig under OS! =)

torsdag 4 februari 2010

Leksands-premiär för boysen!

De e inte sant hur mycket det snöar, ska det aldrig ta slut? Alltså denna vinter är nog den enda vinter som jag kommer tycka att det räcker med snö, för nu är det bara jobbigt med snö när man ska iväg med vagn eller bilen. I framtiden önskar jag verkligen att det blir sådana här vintrar så barn kan njuta ordentligt! Jag vill också vara ute och leka i snön....
Snor, hosta och rassligt i luftrören har vi haft, tror nu att det verkligen börjar ge med sig. Charlie har haft oturen att ha sitt kvar längst.
Kylan tar på och inte vill man dra ut boysen när det är -20, så promenader på kvällarna har varit värdefulla energikällor!

Förra helgen var det full rulle och såååå trevligt. Mormor och morfar kom upp på fredag efter middag. När morfar kikade in genom dörren möttes han av C som brast i gråt, sånt där hugger i hjärtat på morföräldrar som inte kan träffas boysen så ofta som dom vill! =)
I alla fall så tyckte vi att det var dags för premiär för boysen att se en Leksands match, pappi hade ordnat platser i en loge så vi begav oss dit allihopa! Perfekt att ha med kidsen dit då man slipper att sitta ute i det högljudda publikhavet. Ja hav och hav ,det kanske inte var något hav just den här matchen men i alla fall. Jag såg hur S satt och mös där med sina söner iklädda leksandströjor! Finaste farbror och faster var också där, som vi på lördagen skulle ut och svira med! =) Mormor och morfar var hemma med boysen och vi var iväg hade det verkligen jätte kul!!! Vi var dock trötta på söndagen men det är ju bara att bita ihop när man har småttingar!

Vi har fortfarande grymma mornar, boysen vaknar runt 6 och äter en flaska somnar om och vaknar runt 8.30. C sover allt som oftast i vår säng medans D sover i stort sett varje natt i sin säng. Märks verkligen att C saknar närhet från D, det har han alltid gjort. De börjar bli sociala och vet när de är roliga. D har ju börjat att ställa sig upp lite här och där så det är inte många sekunder jag kan släppa dem nu för han har ju noll koll på att han ska hålla i sig. Jag är ytterst tacksam för att C inte har börjat ännu, det vore ju grymt om D vart säker först.
Pilla, pilla, pilla på allt.

När vi träffar de andra barnen i vår grupp får man hålla stenkoll för rätt vad det är så är de på de andra barnen. C & D har ju blivit vana med att den ena river, nyper och klättar på den andre. Men de andra kidsen blir ju lite upprörda. D är speciellt förtjust i lilla T och blir alldeles till sig när han ser henne, han skriker och tar sig fram till henne så fort det bara går till hennes stora förskräckelse! =)
Dom har bara mer och mer roligt tillsammans, de leker tittut mellan rummen, jagar varandra med gåstolarna och kan bara sitta och snacka med varandra och skratta! Dom roar ju oss mer och mer också, det kommer nog bli många skratt.

Idag är det fika så klart, det börjar bli livat! Barnen börjar få enorma röstresurser! Men det är så kul!

och fortfarade så snöar det ute...